Internationella barndagen 2025: Barns rättigheter i den digitala skolan

Internationella barndagen den 20 november 2025 lyfter fram barns röst och rättigheter – även i skolans digitala vardag. Digitala läromedel är en självklarhet i de nordiska klassrummen, men de medför också nya skyldigheter. När data samlas in utan insyn, eller när artificiell intelligens (AI) används utan förklaring, sätts barns integritet och trygghet på spel. Skolor och kommuner måste säkerställa att undervisningen är trygg utan att rättigheterna skjuts åt sidan.

Barns rättigheter är förankrade i FN:s barnkonvention och handlar inte bara om skydd, utan även om deltagande och utveckling. I klassrummet betyder det att barn ska kunna lära och utforska i en trygg miljö, att de har kontroll över sin egen information och att vuxna tar ansvar för att tekniken stärker deras rättigheter, istället för att motverka dem. Vi måste helt enkelt sätta barnen i första rummet, även när tekniken lockar med snabba genvägar.

Datadrivet lärande: Fördelar och fallgropar

De digitala läromedlen effektiviserar undervisningen och öppnar för nya pedagogiska möjligheter. När verktygen används på rätt sätt bidrar de till att förverkliga barns rätt till utbildning och lika möjligheter. Tekniken kan då stödja inlärningen för eleven genom att erbjuda anpassat lärande, alternativa former för att uppvisa kunskap och bättre inkludering av elever med särskilda behov.

Samtidigt samlar digitala läromedel in stora mängder data om eleverna, och att veta var denna information hamnar kan vara svårt. Integritetsskyddsmyndigheten, (IMY) har vid flera tillfällen lyft att många kommuner saknar verktyg för nödvändiga riskbedömningar (DPIA). Detta understryker hur viktigt det är att säkerställa en balans mellan digitaliseringens tekniska och pedagogiska aspekter. För många elever är digitala plattformar en helt naturlig del av vardagen i skolan, men när data samlas in utan förklaring kan barn känna sig övervakade, missförstådda eller orättvist behandlade. Att lyssna till hur barnen själva upplever detta är en viktig del av skolans ansvar.

Barn har rätt till privatliv, trygghet och inflytande över sitt eget lärande. I praktiken innebär detta att skolan måste välja verktyg där integriteten är inbyggd från start (privacy by design), och tydligt informera om vilken data som samlas in och hur den används, samt ge både barn och vårdnadshavare möjlighet att vara med och påverka. För att förverkliga detta måste bedömningen av de digitala verktygens eventuella konsekvenser för barnen göras tidigt i processen – och alla val av verktyg, avtal och datahantering måste därefter förstås, efterlevas och följas upp kontinuerligt.

Vem har ansvaret – och när?

Trygg digital inlärning skapas genom ett nära samspel mellan skola och hem. Skolan bär ansvar för de digitala läromedel som används i undervisningen, för säkerheten kring elevernas data och för en öppen kommunikation om hur de används. Vårdnadshavare har i sin tur ansvaret över de privata appar och sociala medier som används utanför skoltid. I gränslandet mellan dessa områden ligger samarbetet: att tillsammans utforma gemensamma normer för vett och etikett på internet, tydliga anmälningsvägar och ge förutsägbar information i största möjliga mån.

Förtroende mellan barn och vuxna är en del av barnets rätt att bli hörd och tagen på allvar. När elever upplever att lärare och vårdnadshavare samarbetar för att göra digital inlärning trygg, stärks känslan av att bli värderad och respekterad, även i det digitala rummet. I praktiken innebär detta att elever bör känna till sina rättigheter till insyn i sina elevdata och få eventuella fel i sin personliga information korrigerade, och att vårdnadshavare vet vart de kan vända sig när frågor uppstår. Skolans uppgift är i sin tur vara restriktiv med spårningsfunktioner, undvika onödig datainsamling och säkerställa att val av läromedel är förankrat i både pedagogik och integritetsskydd.

AI i klassrummet, utan att integriteten går förlorad

AI har potential att stödja anpassad undervisning och frigöra tid för lärare att fokusera på kontakten med elever. När AI används på ett tryggt sätt bidrar den till barns rätt till en utbildning som möter varje individs unika behov.

Samtidigt kan AI utgöra en risk för bristande insyn, vilket kan leda till att elever profileras och onödig data samlas in. För att förhindra detta måste följande frågor besvaras innan AI tas i bruk: Vilken data samlar verktyget in? Hur används och lagras datan? Hur kan resultaten förklaras på ett sätt som barn och vårdnadshavare förstår? Målet är att tekniken ska användas på barnens villkor, så att AI blir ett redskap för utveckling, inte en styrande kraft.

Digitala läromedel som kräver personuppgifter måste granskas extra noga, särskilt om data kan hamna utanför EU/EES (där skyddet kan vara svagare). Elever ska aldrig lämna ut personlig information i öppna AI-tjänster och lärare måste kunna lita på att verktyget hanterar data på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Detta kräver i sin tur att kommunen riskbedömer varje digitalt läromedel, och när även eleverna tränas i källkritik och medveten AI-användning blir tekniken ett synligt hjälpmedel, inte en dold motor som styr i hemlighet.

Små åtgärder som gör stor skillnad

Stora mål börjar ofta med små, konkreta förändringar. Alla barn har rätt att bli hörda och det gäller även när det handlar om digitala lösningar. När elever involveras i beslut om läromedel och datadelning skapas ägarskap och respekt. Samtidigt måste informationen till elever och vårdnadshavare ha ett pedagogiskt och lättläst språk för att sänka tröskeln för frågor. Genom att ge en kort översikt över skolans digitala läromedel, inklusive syfte och kontaktpersoner, skapas ytterligare förutsägbarhet.

Kontinuitet är nyckeln. Tekniken förändras och det gör också riskerna. Bestäm regelbundna avstämningar för att gå igenom läromedel, kvalitetssäkra leverantörer och bedöma om lösningarna fortfarande stödjer skolans pedagogiska mål.

Edudata.io:s plattform är utformad för att göra detta arbete åt er: Få tillgång till ett bibliotek med över 6000 digitala läromedel, analyserade och alltid uppdaterade. Läs mer om lösningen och kom igång gratis här. 

Säkra en trygg digital framtid för alla barn

Internationella barndagen är ett utmärkt tillfälle att ställa de krävande frågorna: Behöver vi all denna datainsamling? Vet vi vem som ser informationen och till vilket syfte? Får barnen och vårdnadshavarna begriplig information i tid, och möjlighet att påverka?

För skolor och kommuner handlar detta inte om att bromsa teknologiutvecklingen, utan om att säkerställa att digitala läromedel används på ett sätt som främjar trygghet, rättvisa och inkludering. Små justeringar idag kan ge stor vinst för barnen i morgon. Vi bör använda internationella barndagen till att säkerställa att den digitala vardagen i skolan ska vara lika trygg som den är innovativ, och att barns rättigheter är i fokus hela vägen.